Svaren ska vara till Svensk Bokhandels tidning (eller sida, minns inte vilket). Det var nog bannemig svårare att skriva svaren än att skriva hela boken. Hur som helst, så här blev det, synpunkter mottages tacksamt (fast det är försent att ändra, texten är skickad...!)
Pojkarna är ett udda manus. Hur kom du på idén?
Det började som ett sammanträffande: under samma månad läste jag Joyce Carol Oates Foxfire och Anja Snellmans Rädslans geografi. Båda böckerna handlar om kvinnor som vägrar att låta sig begränsas. Jag blev inspirerad att själv skriva om unga tjejer som går emot konventionen och spränger gränser, och när jag strax därpå hittade en gammal bok om växtmagi och örtmedicin slog idén ner som en bomb!
I Pojkarna ställs ju genusfrågan på sin spets (tjejer som blir pojkar ett par timmar genom att dricka en nektar). Vilken tycker du är den viktigaste genusfrågan idag?
Att vi fortfarande i så hög grad begränsar människor utifrån deras kön. Hur du får uppföra dig, hur du bör klä dig, hur du blir bemött i olika situationer, det handlar alldeles för ofta om vad du råkar ha mellan benen!
Vilka känslor/tankar hoppas du ska väckas hos dina läsare efter att de läst ut Pojkarna?
För mig handlar berättelsen främst om unga kvinnor som vill ha makt över sig själva. Kanske kan boken ge ett nytt perspektiv, kanske kan den inspirera läsaren att ifrågasätta de invanda mönster vi lever efter. Men det finns lika många reaktioner som det finns läsare, det enda jag önskar är att den här historien ska dröja kvar i minnet ett tag, att den inte bleknar alltför fort
Tack så mycket för det. Nu vet jag lite mer vad din bok handlar om. Det verkade ju handla om någon sorts genusöverskridande men det var svårt att veta hur pass ”konkret” det var.
SvaraRaderaMen nu vet jag att det är en könsbytarhistoria och det låter kul. Magiska könsbyten, kroppsbyten etc är ju inte direkt unika men kommer sällan in i den fina litteraturen. Det står liksom i bästa fall en doft av åttitotalskomedi om dem. Det tycker jag är tråkigt så jag ser mycket fram emot din bok. (Skulle den bli en smash hit är det möjligt att jag får kasta några idéer själv – men det kan det vara värt.)
Det finns ju faktiskt en ganska stor subkultur på internet för könsöverskridande fiktion. Den är lite svår att ringa in men en kärna av ”författarna” verkar utgöras av transpersoner av olika slag och gissningsvis en del dunderhetero otranspersoner som bara fascineras av tanken. Det är en intressant fråga varför den framförallt verkar vända sig till män och handla om att förvandlas till kvinna. (Möjligtvis kan det bidra att den ofta är ungefär lika subversiv som hushållsnära tjänster.) Det ligger lite vid sidan av ämnet för det är knappast stor konst men jag tycker det är rätt kul. Skickar gärna lite länktips om du missat det och vill kolla.
Jag tror inte det är något man har så stor nytta av när man använder motivet i böcker om Sverige på 2010-talet, annat än att man möjligen kan undvika vissa klichéer. För det finns en hel del klichéer på området – som i så många fall handlar det om att det helt enkelt är verkningsfullt.
Men du hittade inga ”recept” i örtmagiboken utan den delen var ett eget påhitt? Jag tyckte det var väldigt roligt och intressant när jag för en tid sedan läste att det var relativt vanligt i bondesamhället att överföra födslosmärtor på fadern. (Vilket känns som en sådan där form av avledande magi som kanske ännu förekommer i ”primitiva” länder och som äldre tiders upptäcktsresande - som därmed hade samma sak hemma runt knuten – kunde göra sig mycket lustiga över.)
Många utvikningar detta. Jag skyller på ett stort intresse för förvandlingar. Kontentan är hursomhelst att jag fortfarande ser mycket fram emot din bok.
U.J.